Just nu påbörjas byggnationen på Torps gård. Vi har samlat text, bild och länkar för vidare läsning.
Från Bill Landéns bok om gårdarna i Bankeryd, Torps gård sid 96
Torps gård är högt belägen ca 215 möh med en nivåskillnad över Vättern på 127 meter. Gårdens största tillgångar har varit ängsmarken, vilket talar för att djurhållningen varit mycket viktig.
Torp var, liksom flera andra gårdar i Bankeryd var herrgård, ofta bebodd eller ägd av högre tjänstemän. Följande ägare noteras från 1700-talet. Ofta var ägare och brukare olika personer.
- 1773 Hans Björkman, rustmästare vid Husqvarna Vapenfabrik, död 1792
- 1808 Johan Mellberg, ekonomidirektör, vapeninspektör vid Husqvarna Vapenfabrik
- 1848 Johan Petersson, byggmästare vid Husqvarna Vapenfabrik
- 1851 Per Johan Jonasson, Rogberga
- 1859 Jan Jansson Finne, byggmästare vid olika gruvor i Bergslagen, tex Pershyttan
- 1864 Peter August Lagerbielke, kammarjunkare bosatt på Målskog
- 1866 Axel Fredrik af Klinteberg (brodern ägde Attarp)
- 1882 Gustaf Svensson
- 1886 Carl Fredrik Flodin (farfar till brevbärare Sven Flodin)
- 1906 Carl Fredrik Johansson, titulerade sig possessionat (godsägare)
- 1909 Agnert Blad
- 1910 Aron Edvard Johansson, fd nämndeman
- 1940 Ruth Johansson (dotter till föregående ägare) med make Thure Isaksson. Paret brukade gården till mitten av 1900-talet, då gården testamenterades till trossamfundet Helgelseförbundet. Ruth och Ture byggde då den gula tegelvillan som sitt ”undantag”.
Dagens Bankerydsbor kan tacka Aron Johansson på Torp för tillkomsten av Kortebovägen till Jönköping. Under hans tid som lantbrukare på Torp väckte Bankeryds villasamhälle kraftigt, medan vägen till Jönköping utgick från Bankeryds kyrka via Kolaryd uppför den branta backen till Målskog och ner mot Granbäck. Aron Johansson ville att en ny väg skulle dras från villasamhället via Torp till Granbäck.
Det uppstod då en infekterad strid om detta förslag, där alla ville att huvudvägen till Jönköping skulle passera deras boställe. Många var för den nya vägen – men lika många var emot! Vägstyrelsen fick därför bestämma över huvudet på de stridande Bankerydsborna genom tvångsinlösen. Vägen byggdes 1932-1933 och fick då namnet Kortebovägen. Aron Johansson på Torp fick igenom sin vilja.
För att korsa järnvägen byggdes därför viadukten. Backen upp till viadukten byggdes med sand från den sk ”Sanlia”, området mellan brandstation och Lillån. Sanden transporterades med häst och vagn på en sk Decauvillebana – järnvägsräls i korta moduler (som en modelljärnväg). Sanden lastades för hand på vagnar som drogs av hästar på rälsen och sedan tippades av utmed vägen. Spåren av denna ”sandbank” syns på gångbanan mot viadukten, som ständigt rasar och ger sättningar i asfalten. Sens moral 90 år senare: ”Bygg ej på lösan sand!”
1937-1938 gjordes en mycket stor avverkning på Torp då hundratals ekar fälldes. Dessa var då ca 80 år.