Carl Christian Christensen
Carl Christian Christensen, skulptör, född i Jönköping den 3 juli 1878, son till bildhuggare Ferdinand Peder Christensen och Anna Kajsa Andersdotter.
Carl sammanlevde med Maria Elisa Ekman utan att vara gifta. Carl kallade ändå alltid Lisa för sin hustru.
Carl fick sin utbildning av fadern och under åren 1898 – 99 arbetade han hos dekorationsbildhuggaren Wilhelm Hoffman i Stockholm. År 1900 reste han till Paris för studier M. Champion och 1902 besökte han Académie Colarossi i samma stad. Han besökte även Tyskland innan han 1903 börjar som lärare i skulptur vid Tekniska Skolan i Jönköping. Där stannande han ända till 1925. Bland Carls mest framträdande arbeten finns en minnessten i svart granit över Jönköpings Regementes 300-årsjubileum 1922, samt en byst på sockel i Jönköpings Stadspark över J.A. Olsson (stadsparkens skapare). Han har också gjort ett flertal gravmonument, byster och porträttreliefer i olika material.
Carl har deltagit vid Hantverks- industri- och konstutställningen i Jönköping 1922, en utställning i samma stad till förmån för Finlandsinsamlingen 1940 samt i ”Nya Dagligt Allehandas” porträttsamling i Stockholm 1943.
Carl Christensen var initiativtagare till bildandet av Södra Vätterbygdens Konstnärer (där han också satt som ordförande), samt att han deltog i grundandet av Konstnärernas Riksorganisation (där han satt som styrelsemedlem i 7 år).
Carl avled i Trånghalla, Ulfsbo, Jönköpings län, den 6 januari 1953 och är begravd i sina föräldrars grav på Östra kyrkogården i Jönköping.
Porträtt av Christensen och byst gjord av honom
Maria Elisa Ekman
- 7/6 1885 Katarina församl. Stockholm. Döpt 16/6 1885.
Föräldrar
Frans Leonard Ekman, f. 13/9 1846 i Göteborg, d. 1924 i Jönköping
Agnes Wilhelmina Maria Petersson, f. 18/8 1852, Stockholm, d. 13/11 1917 I Jönköping
Syskon
Erik Leonard, f. 14/10 1883, Katarina församling
Elna Leontine, f. 27/2 1887, Katarina församling
Lars Gustaf, f. 6/1 1891, Maria Magdalena församling
Hilding Viktor, f. 10/1 1893, Katarina församling
Tore, 24/5 1897, Kristina församling, Jönköping
Familjen bodde på Söder på flera platser, bl.a. Fatburs tvärgränd 3 där Maria Elisa föddes.
Föräldrar och syskon flyttar till Jönköping 1894, Svenska Maden 12 – 13. 29/10 1895 flyttar familjen till Ramsjöholm på Tyska Maden.
Elisa bor hos sina fastrar mellan åren 1903 och 1917, med ett avbrott mellan 1903 och 1904 då hon arbetar på Laxå Valsverk som stenograf.
År 1891 börjar Lisa, som hon kallas, i första klass på Jönköpings Elementarskola. Hon lämnar skolan vårterminen 1900. Då hade hon läst bl a svenska, engelska, franska och tyska.
Det är troligt att hon utbildar sig vidare från HT 1900 till VT 1903 eftersom hon på hösten 1903, som 18-åring, får arbete som stenograf på Laxå Valsverk. Det måste betyda att hon studerat på ganska hög nivå i Jönköping. Hon måste varit en framåt ung kvinna, som i början av 1900-talet lyckats bli stenograf, sekreterare och sedan kontorschef med språkkunskaper.
Även hennes syskon hade läshuvuden. Hennes bror Erik Leonard blev så småningom en känd biolog.
1925 flyttar Lisa till Ulfsbo och Carl Christensen där de lever tillsammans till deras död 1953 resp 1954.
Lisa lever sitt sista år på Kjellbergska stiftelsen i Jönköping och dör 23 oktober 1954. Hon är begravd i Ekmans familjegrav på Östra Kyrkogården bara några 10-tal meter från Carl Christensen. De fick alltså inte bli begravda tillsammans. De var ju inte gifta.
Thor Vennberg
Historik Thor Engelbrecht Vennberg
Thor föddes 7/11 1869 i Odensjö, Barnarp på Thoragårds Säteri. Han var yngsta barnet av 9.
Föräldrar var Johan Vennberg, f. 13/12 1827 och Johanna Gustafa Dorothea Wångenberg, f 7/7 1846 i Ölmstad. De gifte sig 23/5 1867. Johanna hade tidigare varit gift och hade två barn men fick alltså Thor 1869.
Thor studerade i Jönköping från ca 1876 till 1886 då han tog studenten. 1899 flyttade han till Grums, Agnhammar i Värmland, då som inspektor. Där kallad bokhållare och 1901 för förvaltare.
I januari 1901 flyttade han till Helsingborg.
14/4 1913 kom han till Trånghalla och lämnade sitt Solbacka 11/2 1918 och flyttade till Jönköping, Ullavi i Sofia Församling. Den 6/6 1819 flyttade familjen vidare till Södertälje, Ekhamra men redan 11/6 1920 vidare till Salem, Rönninge, då utan kontoristerna.
(Kontorist Alfhild Erfrida Ingeborg Rydén, f. 19/3 1892 i Helsingborg och kontorist Karl Yngve Persson, f. 17/6 1901 i Jönköping flyttade med från Jönköping till Ekhamra men Alfhild Rydén lämnade Ekhamra 23/12 1920 och flyttade inom Södertälje till sid 3356 (ej hittad där) medan Karl Persson återvände till Jönköping 23/12 1920.)
Familjen flyttade till Stigberga i Salems socken. Tor stod då som ägare till Stigberga med titeln grosshandlare. Redan 9/11 1920 flyttade de tillbaka till Södertälje för att den 18/8 1921 flytta tillbaka till Helsingborg, Maria församling, Samson 1.
Den 15/11 1923 flyttade man till Kristinehall 8 och det verkar som man gjorde en lokal förflyttning inom Kristinehall den 10/6 1927.
Den 23/11 1927 flyttade man till Lärkan 1 och den 26/11 1930 till Vipan 3.
Men 1932, 30/12 återvände Tor med hela familjen till Barnarp, Odensjö Toragård.
Martin Petter Frithiof Hall
Född 25/3 1864 i Halls s:n, Gotlands län
Död 18/5 1941, Jönköping
Svensk historiker, lektor vid HAL i Jönköping 1903 – 1929 i kristendom och filosofi.
Pension 1929.
Kallad ”Skålla”. ”Vad skålla vi säga väl mer om denne …..”
Förståndare för Arbetare institutet och ordf. för fattigvårdsstyrelsen i Jönköping samt under kortare tid stadsfullmäktige.
Stor tid ägnade han också åt sin sommarvilla i Trånghalla (Björkhaga).
Källa: Ur årsboken Högre Allmänna Läroverket i Jönköping 1878 – 1968 av Göran Åberg. Utg. 1991.
Vidare styrelseledamot i länets lasarettsdir. samt länets fornminnesförening samt vise ordf. för Sydsvenska Kredit AB.
Frithiofs grav på Östra kyrkogården, Jönköping, Kv 13, plats 211
Tord Hall
(Klicka för att läsa Tords Halls text En lustgård vid Vättern)
Född 7/1 1910 i Jönköping, död 30/9 1987 i Uppsala, var svensk matematiker och universitetslektor
Han fick sin utbildning i Uppsala med fil.kand.-examen 1931, fil.mag. 1933, fil.lic. 1937 och tog sin doktorsgrad 1950 på avhandlingen On Polynomails at an Infinity of Points. Han hade olika förordnanden som lärare innan han blev universitetslektor i matematik, bl. a. om Gauss. Han blev 1951 också naturvetenskaplig medarbetare i Svenska Dagbladet och vid Sveriges Radio 1955.
Bibliografi:
Atomer och stjärnor, 1956
Satelliter och rymdfärder, 1958
Vår tids stjärnesång – En naturvetenskaplig studie, 1961
Gauss – matematikens konung, 1965
Entropi, 1966
Människan inför kosmos, 1966
Från Ginnungagap till såpbubbla: den astronomiska världsbildens utveckling, 1970
Matematikens utveckling, 1972
En matematisk tragedi, 1978
Vetenskap och poesi. Viktor Rydberg – August Strindberg – Harry Martinsson, 1981
Vetenskapens poesi. Studier och dikter, 1998
Diakon August Kristian Boll
Uppgifter om diakon Boll från kyrkoarkivet Sofia Församling Jönköping, som gjorde en stor insats för att ge unga pojkar, som arbetade på Västra Tändsticksfabriken i Jönköping, en meningsfull fritid. Pojkarna – kallade Bolls pojkar – byggde bl. a., under Bolls ledning, en stuga, Skogsbo, i Trånghalla.
August Kristian Boll föddes i Adolf Fredriks församling i Stockholm 10 augusti 1891.
Han utbildade sig till diakon vid Svenska Diakonanstalten på Stora Sköndal, Stockholm.
Han flyttade till Jönköping från Brännkyrka Församling i Stockholm 13/3 1914, till S Kvartalet 24 i Jönköping (Myntgatan/Grönagatan).
Den 20 april 1917 gifte han sig med farm. kand. Karin Wilhelmina Schultz, född i Maria Församling i Stockholm 5 juni 1888.
Hon var inflyttad till Jönköping 1 oktober 1913, till Norra Kvartalet 167, närmst från Nyköpings Västra församling.
Makarna fick tre barn två pojkar och en flicka, födda 1918, 1921 och 1928.
Boll noteras i församlingsboken för Sofia församling i Jönköping, som först diakon, sedan som barnavårdstjänsteman.
Familjen bor på olika adresser i Sofia församling till 20 november 1928 då man flyttar till Kristine församling i Falun. Som sommarbostad hyrde familjen Boll Stommastugan i Bankeryd, en fd kaplansbostad, då belägen på sin ursprungliga plats intill arrendatorsbostaden på Bankeryds Stom. Stugan är idag huvudbyggnad på Bankeryds hembygdsgård!
Eklöf Solbacken Ekgården
(avskrift av delar i artikeln Löfsko – skomode från Småland, utgiven av Gudmunds Gillet, årsbok 2014)
Under ett sekel var Jönköping ledande inom den svenska skotillverkningen.
Det var Carl Alfred Eklöf (1849 – 1915), som lade grunden för vad som skulle bli Löfsko. Han gjorde skor redan som indelt soldat i Ölmstad. Hantverket hade han lärt sig av sin far. Carl Alfred flyttade till Gränna omkring 1875. Där startade han ett skomakeri och hade flera gesäller och lärlingar. Sonen Josef sändes till Jönköping för att sälja skor på Östra Torget och så småningom hyrdes en lokal på Kanalgatan, som kom att bli Eklöf Skoaffär AB.
Tillverkningen av skor växte och lönsamheten ökade. Man köpte upp Johan Löfqvist Skomanufaktur i Göteborg 1909-1910. Det är från denna tillverkare, som namnet Löfsko kommer. Men namnbytet skedde när Carl Alfreds söner, Josef och Axel övertog ansvaret för tillverkningen. År 1911 valde man att samla sin tillverkning i Jönköping. 1920 köpte man upp Nordisk Skoindustri i Stockholm, Nordsko vars tillverkning flyttades 1933 till Jönköping.
Josef tog över verksamheten efter faderns död.
Köpte Solbacken av Thor Vennberg, 1918 och döpte om huset till Ekgården. Huset användes för sommarboende.
När sonen Bengt Eklöf gifte sig 1945 flyttade han och hans hustru Karin till Ekgården för permanent boende.
Folke Eriksson (konstnär)
Karl Gustaf Folke Eriksson, född den 9 februari 1913 i Stockholm, död den 18 maj 1992 i Jönköping, var en svensk tecknare, grafiker, skulptör, porträttmålare och uppfinnare.
Han var son till polisen Edvard Eriksson och Amanda Andersson och från 1949 gift med Ingrid Marianne Söderström.
Eriksson var elev vid Otte Skölds målarskola åren 1933-1934 och studerade vid Kungliga Konstakademien 1934-1940 samt under studieresor till Frankrike och Spanien. I sin ungdom var han assistent åt muralmålaren Olle Hjortzberg. Han medverkade i samlingsutställningar på Svensk-franska konstgalleriet, Sveriges allmänna konstförening och Lidköpings konstförening.
Eriksson arbetade mest med figurmotiv i olja, grafik och mosaik, som illustratör illustrerade han Wilhelm Forsbergs Jag vill skriva för dig och Robert Louis Stevenson Den svarta pilen. Han konstruerade även sällskapsspel. Pärlspelet gav honom guldmedalj för nytt spelsystem vid den internationella uppfinnarmässan i Bryssel 1970. Eriksson var också en av upphovsmännen bakom sällskapsspelet Sjörövarön från 1955.
Pärlspelet av Folke Eriksson
Folke Eriksson finns representerad på Moderna museet[1] och Nationalmuseum[källa behövs] i Stockholm samt i Statens konstråd, Gustav VI Adolfs samling, landsting, kommuner och privata samlingar.
Bland hans offentliga arbeten märks en al fresco målning för Statens hantverksinstitut och dekorationsmålning av Handelsbankens kontor i Nyköping, Saab-Ana, Linköping, Kungsängsskolan (sedermera nedmonterad), Jönköping, Dalvik, Jönköping, Folkets Hus, Huskvarna, Bankeryds Församlingshem, Stockholms stads Gatukontor, Hults kyrka, m. fl
Litografi av Folke Eriksson från 1965. Tryckt på Jönköpings Litografiska anstalt.