Granbäck – några nedslag i historien.
År 1389 omnämns Granbäcks gård i ett testamente, som gäller lagmannen i Uppland Karl Ulfsson Sparre. Av skrivelsen framgår, att han testamenterar gården till Alvastra kloster som själagift för sin syster, sin son och honom själv.
Om Granbäck vid denna tid var en ensamgård eller en del i en by framgår inte.
Av landskapshandlingarna för Småland (fogderäkenskaper) under 1500-talet framgår dock, att Granbäck vid denna tid var en by med två hela hemman.
De båda gårdarna i byn skiftar karaktär (s.k. jordnatur) samt innehavare och brukare under åren framöver.
Benämningar på de olika gårdarna som t.ex. skatte – och kronohemman, skatteköpt hemman, arv och eget – samt klosterhemman växlar under tiden framöver fram till, att de båda gårdarna slutligt läggs samman som säteri och blir boställe för översten vid Jönköpings regemente i slutet av 1600-talet.
Under en längre tid räknades en av gårdarna, den södra, till Järstorps s:n med beteckning Alvstraklosterhemman trots att hemmanet drogs in till kronan under 1500-talet i samband med Gustav Vasas reduktion.
År 1567, under det s.k. nordiska sjuårskriget härjades bl. a. Bankeryds s:n svårt av dansk trupp. Av landskapshandlingarna för Småland, (avseende fogderäkenskaper), framgår bl. a. ” Bankeryd, Järstorp, Ljungarum, Sandseryd sköflade och röfvade aff fiend: anno -67” och är inte med i skattelängden. Någon skatt kunde tydligen inte tas ut det året från gårdarna i Bankeryd, bl. a. Granbäck. Fred slöts 1570 i Stettin mellan Sverige och Danmark.
I fredsavtalet ingick bl.a. lösen av Älvsborgs fästning med 150 000 riksdaler silvermynt på tre år.
Ett slags förmögenhetsskatt togs därför ut av befolkningen för att få in medel till detta, så även av brukaren till Granbäck.
I skattelängden för Älvsborgs lösen av år 1571, för Bankeryds s:n noteras under skattebönder, att brukaren till Granbäck skulle skatta för 48 lod silver, 5 lispund koppar, 2 dragoxar, 8 kor, 3st. 3-årsnöt, 6 st. 1-årsnöt, 20 får, 9 svin och 2 hästar. Bankeryds s:n hade börjat återhämta sig.
Av en geometrisk karta från år 1646 framgår att byn, vid den tiden, består av två hela kronohemman samt en utjord, Tubbarp, som brukas till den södra gården.
Karta 1742/1743.
Av texten till en geometrisk karta från 1742/1743 framgår bl. a. att kartan avser:
”Geometrisk afmätning ansteld uppå öfwerste bostellet Granbäck, belägit uti Jönkiöpings Lähn, Tweta härad och Järstorps sockn”.
Vidare framgår bl.a. att ” Granbäck, består nu för tiden af 2ne hela hemman, tillforende warit frelse menuti wederlag till Cronan upgifuit och till Militair Bostelle anslagit innehafwes nu för tiden af Öwerstwen wid Jönkiöpings Infanteri Regemente Wählborne herr Pähr Silfwersparre”.
Texten innehåller också beskrivning över gårdens ägor med två torp och backstuga samt en rågångsbeskrivning av gränsen mot Flasarp med bl .a. huggna gränsstenar med årtalet 1675.
Torp och backstuga.
Två torp och en backstuga har tillhört Granbäck . Alla med rötter i 1600-talet.
Torpet Tubbarp känt från 1639 med kronotorparen Sven med hustru som brukare.
Torpet Wrån känt från 1676 med Johan stenhuggare med hustru som brukare.
Backstugan Bergstugan känd från 1690 med Måns och hustru som brukare
Längd över gårdarnas ägare/innehavare:
Längden över kända ägare/innehavare av Granbäck börjar, som ovan nämnts, år 1389 med lagmannen Karl Ulfsson Sparre.
1528 erhöll hustru Katarina, änka efter borgmästare Germund Svensson i Jönköping skattefrihet på bl.a. Granbäck och Kortebäck (Kortebo) av Gustav Vasa.
1561 utbyttes skattegården Ryden = Ryhov i Jönköping mot ”tu gårdar i Granbäck”. Den som initierade bytet var Sten Eriksson Lejonhufvud, svåger till Gustav Vasa. Sten Eriksson hade fått i uppdrag av kungen att göra Jönköping till en befäst plats och fått Jönköping och dess län i förläning.
Till slottets försörjning behövdes en lämplig gård för jordbruk och bete och valet föll på Ryden, och Eriksson genomdrev därför bytet av gårdar med skattebonden Per Carlsson.
Innehavare av Granbäcks N:g.
1612 Från detta år uppbär faktor Göran Silvestersson ränta från gården i behaglig tid (livstids frihet).
Göran Silvestersson omnämns redan 1605 som en bland konungens folk i Jönköping.
Enligt skrivelse av den 31/1 1613 förordnas han av kung Gustav II Adolf till faktor över kronans rörsmeder och ämbetsmän ”uti Småland och Västergötland”.
Silvestersson kom att bli den förste faktorn vid Jönköpings Faktori och en betydande man i Jönköping.
1631 skatteköpte Göran Silvestersson Granbäcks kronogård, (N:g).
1639 dör Göran Silvestersson. Hans änka får enl. Kungl. brev 1639, 1645 och 1648 tills vidare som livstids benådning inneha gården.
1652 ingår gården i Israel Ridderhielms donation pr. expektans. Efter Anna Nilsdotters död 1664 fick Ridderhielm enl. kungl, brev 1662 och kammarkollegii immition 1664 fortsatt förläning av gården.
1678 bortbytte sonen Hans Isak Ridderhielm tillgången till gården med nådigt tillstånd till Bernt Liewe mot Ekebergs gård i Ljungarums s:n.
Granbäcks N:g lades nu som rå- och rörhemman till det säteri som Bernt Liewe bildat 1674 av Granbäcks S:g. Ett säteri som 1683 beskrivs som välbyggt.
1693 utbyttes Granbäcks N:g mot Granshults M:g, blev kronohemman trots protester från de dittillsvarande ägarna och inlades i samma boställe, som skulle åtlyda fortsatt sätesfrihet.
Innehavare av Granbäcks S:g.
Med rötter i medeltiden benämndes gården som ett Alvastraklosterhemman fortfarande från 1500-talet och framåt, trots att gården drogs in till Kronan efter Gustav Vasas reduktion. Gården kom att räknas till Järstorps s:n under en följd av år.
På 1630-talet anslogs gården till underhåll av en ryttare.
1651 donerades gården till en Reinhold Liewe. (En urgammal adel från Livland. Han blev friherre 1653).
1674 bildade sonen Bernt Liewe ett säteri av gården.
1682 reducerades hemmanet och indrogs till kronan som f.d. militiehemman.
1683 Förlänades dock räntan till förre ägaren på behaglig tid.
1689 återkallades dock denna benådning enl. kungl. brev och gården anslogs i stället till Infanteristabshemman för herr Överstens säte. D.v.s. boställe för översten vid Jönköpings regemente.
1695 hade Granbäcks två gårdar blivit sammanslagna till en enhet och fick enl. kungl. brev beteckningen säteri.
Översteboställe
Granbäcks säteri (N:g och S:g) som boställe för översten vid Jönköpings regemente.
Nu börjar en drygt 200-årig historia med Granbäck som översteboställe fram till 1901 då indelningsverket upphörde och därmed också systemet med löneboställen för officerare.
Den förste som fick sig tilldelat Granbäck som löneboställe kan ha varit Bernt Didrik Mörner af Tuna, som tjänstgjorde som chef för regementet 1677-1699.
Den siste chefen för regementet som tjänstgjorde enl. indelningsverket var Fredrik August Åstrand 1892-1901.
Totalt har 24 chefer haft Granbäcks säteri som löneboställe.
Alla regementschefer bodde inte på gården. Några brukade den i egen regi andra arrenderade ut jordbruket.
Efter indelningsverkets upphörande förblev Granbäcks säteri i statlig ägo.
Gården utarrenderades och dess förste arrendator hette Lundin.
De sista som arrenderade gården och samtidigt bebodde huvudbyggnaden var bröderna Falk.
På 1960-talet inköptes Granbäcks gård av Jönköpings Stad. Jordbruket drevs som tidigare med arrendator.
Granbäcks gård
1985 fick Jill och Roland Englund efter diverse turer köpa huvudbyggnaden, som stod tom, med avstyckad tomtmark. Byggnaden var ursprungligen uppförd 1796 på 1600-tals grund/källare, och var nu i mycket stort behov av underhåll efter alla år. Ett mödosamt renoveringsarbete vidtog, som resulterat i att den gamla anrika byggnaden nu återfått mycket av sin forna glans. En verklig pärla vid Vätterns strand!
Källor.
Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden av Joh. Ax. Almquist.
Jönköpings historia (utgiven 1917). Volym I-III.
Landskapshandlingar för Småland. Bankeryds s:n.
Älvsborgs lösen 1571. – Skattelängd för Bankeryds s:n.
Mantalslängder för Bankeryds s:n.
Jordeböcker för Bankeryds s:n.
Bankerydsbygden i bilder från förr. – Bankeryds Hembygdsförening.
Soldater och soldattorp i Bankeryd. – Ulla Hallberg.
Gudmundsgillets Årsbok 2000. – Granbäcks gård av Jill och Roland Englund.