Trånghallas första villor

Ett samhälles tillkomst och tillväxt
Trånghalla Gård har anor från 1300-talet. I de tidiga handlingarna är det mest stenbrottet som omnämns. Brytning av sandsten, den s.k. Visingsöformationen, till byggnader i t.ex. Jönköping hade en blomstringstid mellan 1600-talet och till första decenniet på 1900-talet. Stenbrottets historia kan vara värd en egen uppsats och kommer därför inte utvecklas mer här.

Trånghalla gårds ägarelängd är känd från 1600-talet fram till idag.
Denna uppsats kommer att handla om de första decennierna på 1900-talet. Det var då de första villorna byggdes, först för sommarboende, men så småningom för boende året runt.
Järnvägen, som blev klar 1865, var en dramatisk händelse för gården. Spåret drogs omedelbart väster om mangårdsbyggnaden. Ladugård och flera andra byggnader, t.ex. rättarens bostad, hamnade på ena sidan av järnvägen och mangårdsbyggnaden på sjösidan. Men järnvägen gav också nya möjligheter och blev en av anledningar till att det var möjligt att bygga och bo så lång bort från staden. Jönköping var också inne i en expansiv period med personer som hade god ekonomi.

Klicka för bildspel om Trånghalla gårds villor

Trånghalla Gård (Ulfsbostigen 3)
Låt oss börja med ägaren till gården år 1876, då handlanden Anders Magnus Andersson och hans hustru Ida Cecilia Beckmansson flyttade från Jönköping, som nya ägare till Trånghalla Gård.
Anders Magnus Andersson, f. 24/6 1831 Karlstorp, gift 1863 med Ida Cecilia Beckmansson, f. 4/6 1839
Med sig hade de sina 6 barn.
Maria Fredrika, f. 3/10 1867
Signe Lovisa, f. 2/10 1869
Carl Emil, f. 31/10 1871
Gustaf Emanuel, f. 1/12 1873
Erik Magnus, f. 22/3 1877
Otto Gabriel Kristoffer, f 20/2 1880
År 1894, efter 18 år i Trånghalla, flyttar föräldrarna, Maria Fredrika och Otto Gabriel Kristoffer till Jönköping.
År 1893 flyttar Gustaf Emanuel till Jönköping, 1895 flyttar Erik Magnus till Eksjö och 1897 flyttar Signe Lovisa till Falköping. Då hade alla pojkarna tagit sig namnet Annerstedt och Carl Emil var kvar på gården som förvaltare och senare, den 14 mars 1900, ägare tillsammans med byggmästare L Peterson i Stockholm.
Emil Annerstedt, f 31/10 1871 i Jönköping, gifter sig 28/2 1906 med Anna Otilia Nyman, f 16/2 1880 i Korsberga, Skaraborg.
De får en son, Karl Erik 2/3 1907 och en dotter, Märta Marianne 31/1 1909.

Uddeberg (Uddstigen 3)
1905 upprättades skifteshandlingar och 1906 köpebrev för från Trånghalla N:o 1 avsöndrad lägenhet benämnd Uddeberg. Köpare var byggmästare L Peterson, Badstugatan 72, Stockholm. Emil Annerstedt får utan avgift bruka jorden, som ej tas i anspråk för sandstensbrytningen och han får använda bryggan. Enligt hörsägen forslades huset från Jönköping till Trånghalla över Vätterns is år 1903.

Ulfsbo (Ulfsbostigen 8)
1911, 19/5 – Köpebrev på avsöndring från Trånghalla N:o 1, yta 0,4975 ha, kostnad 700 kr. Säljare Emil Annerstedt.
Köparen, bildhuggaren Carl Christian Christensen, får tillträde till fri utfartsväg över Trånghalla Gårds ägor och anläggande av ett vattenrör med pump från gårdens brunn i trädgården till Ulfsbo.
1914 köper Ch Christensen ytterligare tomt söder om Ulfsbo, 2659 kvm, kostnad 600 kr.
Ch Christensen, f. 5/7 1878, flyttar till Ulfsbo 4/11 1913, där bor han till sin död 6/1 1953. Läs mer i slutet av uppsatsen. Christensen sammanbor med kontorschef Maria Elisa Ekman, f. 7/6 1885, Katarina, Stockholm.

Solbacken (senare Ekgården)(Berghallavägen 34)
1911, 28/10 – Köpebrev på avsöndring från Trånghalla N:o 1, yta 2 ha 34 ar, kostnad 3207 kr. Säljare Emil Annerstedt. Köparen herr grosshandlare Thor Engelbrecht Vennberg, Hälsingborg.
Familjen, hustru och två barn, flyttar till Solbacken 14/4 1913 men flyttar efter ekonomiska problem därifrån 11/2 1918.
Ny ägare var konsul Josef Eklöf.
Läs mer i slutet av denna redogörelse

Björkhaga (Ulfsbostigen 10) 
1914, 30/5 – Köpebrev på avsöndring från Trånghalla Gård, yta 8077 kvm, kostnad 3206 kr 90 öre. Säljare Emil Annerstedt. Köpare lektor Martin Petter Fritiof Hall, f. 25/3 1864, Sofia, Jönköping.
Hustrun Anna Maria f. Larsson, f. 4/3 1899, Söderhamn
D. Astrid Maria, f. 25/5 1907
D. Sigrid Elisabeth, f. 27/9 1908, (fil mag)
S. Tord Erik Martin, f. 7/1 1919 (fil mag)
Björkhaga är första åren ett sommarboende men huset vinterbonas och familjen flyttar in 24/7 1931 för åretruntboende.

Stenhalla (Ulfsbostigen 2)
1914, 16/10 – Köpebrev på avsöndring från Trånghalla Gård, yta 5633 kvm, kostnad 1850 kr. Säljare Emil Annerstedt. Köpare sparbankskamreraren Gottfried Sundbergh, Jönköping.
I avtalet står bl.a:
Köparen äger att för lägenhetens förseende av vatten, på nuvarande stamhemmanets ägor i den källa som är belägen invid Statens järnvägsspår söder om ifrågavarande lägenhet Stenhalla och 17 meter norr om gränsen till kronoegendomen Granbäck, utan ersättning anlägga en brunn och från denna i eller på jorden invid stängslet till järnvägsspåret anlägga en vattenledning.

Bergalid (Ulfsbostigen 4)
1914, 16/10 – Köpebrev på avsöndring från Trånghalla Gård, yta 4349 kvm, kostnad 1600 kr
Säljare Emil Annerstedt
Köpare Doktor Karl Stålberg, Jönköping
I avtalet står bl.a.
”Köparen har rätt att begagna sig af nämnda strandområde för badning, promenader och båtplats samt å stamhemmanets ägor afgiftsfritt taga grus för eget behof.”

Bohemè (Ulfsbostigen 18)
1914, 16/10 – Köpebrev på avsöndring från Trånghalla Gård, yta 1031 kvm, kostnad 600 kr
Säljare Emil Annerstedt.

Köpare Fredrik Nyman, Bokhållare Jönköping, Emil Annerstedts hustrus yngsta bror. Född i Hamrum, Korsberga, ca 10 km V om Hjo.

Sjöbo (Sjöbovägen 12)
1915, 22/5 – Köpebrev på avsöndring från Trånghalla Gård, yta 39 ar 52 kvm, kostnad 1200 kr
Säljare Emil Annerstedt
Köpare Jönköpings Segelsällskap
I avtalet står bl.a.
”Sällskapet äger rätt att för all framtid begagna väg från Trånghalla gård till lägenheten, äfvensom att i Vättern, utanför lägenheten, få anlägga en brygga och oinskränkt nyttja vattnet.”

Utås (Ulfsbostigen 6)
1915, 17/8 – Köpebrev på avsöndring från Trånghalla Gård, yta 2815 kvm, kostnad 912 kr
Säljare Emil Annerstedt
Köpare Byggmästare C A Andersson
1916, ny ägare. Plåtslagare Nils Lundberg. Senare fam. Källbäck, och fam. Käck

Lillhalla (Trånghallavägen 13)
1915, 18/9 – Köpebrev på avsöndring från Trånghalla Gård, yta 2504 kvm, kostnad 800 kr
Säljare Emil Annerstedt
Köpare Herr Jean Vikander, Jönköping
I avtalet står bl.a.
”rätt till badning, båtplats, utnyttjande av väg och att ta vatten från anvisad plats på stamfastigheten.”
Lillhalla är byggt där ladugården en gång låg.

Skogsbo
1917, 23/1 – avsöndring begärd, yta 1.1060 ha
Lagfarten undertecknades av fyra präster i Jönköping:
Eskil André, Oskar Ödqvist, Anders Blomqvist, Daniel Olsson
En stuga byggdes av diakon Boll och hans ”pojkar”.

Fjällhyddan (Fjällhyddevägen 1)
1917, 6 mars, avsöndring från Trånghalla Gård, yta 2465 kvm,
Säljare Emil Annerstedt
Köpare Poliskonstapel Löfgren, Jönköping

Ny ägare av Trånghalla Gård 1918
1918 säljer Annerstedt gården och flyttar till Villa Vidablick i Bankeryd (Villavägen ).
Ägare en kort tid blir C O Vennberg, Tenhult och J Petersson, Jönköping

Vättersborg (Vättervägen 22)
1918, 27/4 – Köpebrev på avsöndring från Trånghalla Gård, yta 3.62 ha, kostnad 40 000 kr
Säljare C O Vennberg, J Petersson
Köpare Herr Baron C J Gejer, Jönköping
I avtalet står bl.a.
”Vättersborg, belägen öster om järnvägen, omfattande trädgård, park, beteshage samt med därpå varande Corps de Logi och uthus. Strand och fiskerätt tillfaller lägenheten gentemot dess gränser.”
Ny ägare av Trånghalla Gård 1918
Ny ägare blir Oskar Albin Carlsson, f. 6/4 1878 i Ölmstad (död 2/4 1924)
Gift 23/6 1900 med Emma Charlotta f. Magnusson, f. 6/2 1878 i Skärstad och barnen
Karl Oskar Emanuell, f. 28/9 1900 i Skärstad
Elsa Hedvig Karolina, f. 28/3 1902 i Ölmstad
Ruth Anna Elisabeth, f. 7/7 1904 i Ölmstad
Märta Marie, f. 5/4 1907 i Grenna
Sven Martin Valentin, f. 23/11 1908 i Grenna
John Olof Ossian, f. 22/7 1911 i Grenna

Älfängen (Fjällhyddevägen 3-5)
1919, 1 november, avsöndring från Trånghalla Gård, yta 0,2532 hektar, kostnad 850 kr
Säljare O A Carlsson
Köpare Herr Sven Enoch Skärfeldt, Jönköping
Ny ägare till Trånghalla Gård 1924
Ny ägare efter Karlssons död 1924
Johan Fredrik Göransson f. 24/5 1858 i Lammhult
Hustru Augusta Matilda f. Jonasdotter 19/2 1863, gifta 24/12 1887
Son Åke Gunnar, f. 9/1 1924 i N Sandsjö
—————————————————————————————————–
Carl Christian Christensen
Carl Christian Christensen, skulptör, född i Jönköping den 3 juli 1878, son till bildhuggare Ferdinand Peder Christensen och Anna Kajsa Andersdotter. Enligt en del källor var han gift med Maria Elisa Ekman, medan han i Sveriges Dödbok finns registrerad som ogift.
Carl fick sin utbildning av fadern och under åren 1898 – 99 arbetade han hos dekorationsbildhuggaren Hoffman i Stockholm. År 1900 reste han till Paris för studier M. Champion och 1902 besökte han Académie Colarossi i samma stad. Han besökte även Tyskland innan han 1903 börjar som lärare i skulptur vid Tekniska Skolan i Jönköping. Där stannande han ända till 1925. Bland Carls mest framträdande arbeten finns en minnessten i svart granit över Jönköpings Regementes 300-årsjubileum 1922, samt en byst på sockel i Jönköpings Stadspark över J.A. Olsson (stadsparkens skapare). Han har också gjort ett flertal gravmonument, byster och porträttreliefer i olika material.
Carl har deltagit vid Hantverks- industri- och konstutställningen i Jönköping 1922, en utställning i samma stad till förmån för Finlandsinsamlingen 1940 samt i ”Nya Dagligt Allehandas” porträttsamling i Stockholm 1943.
Carl Christensen var initiativtagare till bildandet av Södra Vätterbygdens Konstnärer (där han också satt som ordförande), samt att han deltog i grundandet av Konstnärernas Riksorganisation (där han satt som styrelsemedlem i 7 år).
Carl avled i Trånghalla, Ulfsbo, Jönköpings län, den 6 januari 1953. Porträtt av Christensen och byst gjord av honom.

Thor Engelbrecht Vennberg
Thor föddes 7/11 1869 i Odensjö, på Thoragårds Säteri. Han var yngsta barnet av ?.
Föräldrar var Johan Vennberg, f. 13/12 1827 och Johanna Gustafa Dorothea Wångenberg, f 7/7 1846 i Ölmstad. De gifte sig 23/5 1867. Johanna hade tidigare varit gift och hade två barn men fick alltså Thor 1869.
Thor studerade i Jönköping från ca 1876 till 1886 då han tog studenten. 1899 flyttade han till Grums, Agnhammar i Värmland, då som inspektor. Där kallad bokhållare och 1901 förvaltare. I januari 1901 flyttade han till Helsingborg.
14/4 1913 kom han till Trånghalla och lämnade sitt Solbacka 11/2 1918 och flyttade till Jönköping, Ullavi i Sofia Församling. Den 6/6 1819 flyttade familjen vidare till Södertälje, Ekhamra men redan 11/6 1920 vidare till Salem, Rönninge, då utan kontoristerna.
(Kontorist Alfhild Erfrida Ingeborg Rydén, f. 19/3 1892 i Helsingborg och kontorist Karl Yngve Persson, f. 17/6 1901 i Jönköping flyttade med från Jönköping till Ekhamra men Alfhild Rydén lämnade Ekhamra 23/12 1920 och flyttade inom Södertälje till sid 3356 (ej hittad där) medan Karl Persson återvände till Jönköping 23/12 1920.)
Familjen flyttade till Stigberga i Salems socken. Tor stod då som ägare till Stigberga med titeln grosshandlare. Redan 9/11 1920 flyttade de tillbaka till Södertälje för att den 18/8 1921 flytta tillbaka till Helsingborg, Maria församling, Samson 1.
Den 15/11 1923 flyttade man till Kristinehall 8 och det verkar som man gjorde en lokal förflyttning inom Kristinehall den 10/6 1927.
Den 23/11 1927 flyttade man till Lärkan 1 och den 26/11 1930 till Vipan 3.
Men 1932, 30/12 återvände Tor med hela familjen till Barnarp, Odensjö Toragård.

Martin Petter Frithiof Hall
Född 25/3 1864 i Halls s:n, Gotlands län. Död 18/5 1941, Jönköping. Svensk historiker, lektor vid HAL i Jönköping 1903–1929 i kristendom och filosofi. Pension 1929.
Kallad ”Skålla”. ”Vad skålla vi säga väl mer om denne …..”
Förståndare för Arbetareinstitutet och ordf. för fattigvårdsstyrelsen i Jönköping samt under kortare tid stadsfullmäktige.
Stor tid ägnade han också åt sin sommarvilla i Trånghalla (Björkhaga).
Källa: Ur årsboken Högre Allmänna Läroverket i Jönköping 1878–1968 av Göran Åberg. Utg. 1991.

Vidare styrelseledamot i länets lasarettsdir. samt länets fornminnesförening samt vice ordf. för Sydsvenska Kredit AB.
Sonen Tord Hall. (Klicka för att läsa Tords Halls text En lustgård vid Vättern)
Född 7/1 1910 i Jönköping, död 30/9 1987 i Uppsala, var svensk matematiker och universitetslektor.
Han fick sin utbildning i Uppsala med fil.kand.-examen 1931, fil.mag. 1933, fil.lic. 1937 och tog sin doktorsgrad 1950 på avhandlingen On Polynomails at an Infinity of Points. Han hade olika förordnanden som lärare innan han blev universitetslektor i matematik, bl.a. om Gauss. Han blev 1951 också naturvetenskaplig medarbetare i Svenska Dagbladet och vid Sveriges Radio 1955.
Bibliografi:
Atomer och stjärnor, 1956
Satelliter och rymdfärder, 1958
Vår tids stjärnesång – En naturvetenskaplig studie, 1961
Gauss – matematikens konung, 1965
Entropi, 1966
Människan inför kosmos, 1966
Från Ginnungagap till såpbubbla: den astronomiska världsbildens utveckling, 1970
Matematikens utveckling, 1972
En matematisk tragedi, 1978
Vetenskap och poesi. Viktor Rydberg – August Strindberg – Harry Martinsson, 1981
Vetenskapens poesi. Studier och dikter, 1998

Diakon August Kristian Boll
Boll gjorde en stor insats för att ge unga pojkar, som arbetade på Västra Tändsticksfabriken i Jönköping, en meningsfull fritid. Pojkarna – kallades Bolls pojkar – byggde bl.a, under Bolls ledning, stugan Skogsbo, i Trånghalla.
August Kristian Boll föddes i Adolf Fredriks församling i Stockholm 10 augusti 1891. Han utbildade sig till diakon vid Svenska Diakonanstalten på Stora Sköndal, Stockholm. Boll flyttade till Jönköping från Brännkyrka församling i Stockholm 13/3 1914, till S Kvartalet 24 i Jönköping (Myntgatan/Grönagatan).
Den 20 april 1917 gifte han sig med farm. kand. Karin Wilhelmina Schultz, född i Maria Församling i Stockholm 5 juni 1888. Hon var inflyttad till Jönköping 1 oktober 1913, till Norra Kvartalet 167, från Nyköpings västra församling. Makarna fick tre barn, två pojkar och en flicka, födda 1918, 1921 och 1928.
Boll noteras i församlingsboken för Sofia församling i Jönköping, först som diakon, sedan som barnavårdstjänsteman. Familjen bor på olika adresser i Sofia församling till 20 november 1928 då man flyttar till Kristine församling i Falun. Källa: Uppgifter om diakon Boll från kyrkoarkivet Sofia församling Jönköping.

Eklöf Solbacken Ekgården
Under ett sekel var Jönköping ledande inom den svenska skotillverkningen. Det var Carl Alfred Eklöf (1849–1915), som lade grunden för vad som skulle bli Löfsko. Han gjorde skor redan som indelt soldat i Ölmstad. Hantverket hade han lärt sig av sin far. Carl Alfred flyttade till Gränna omkring 1875. Där startade han ett skomakeri och hade flera gesäller och lärlingar. Sonen Josef sändes till Jönköping för att sälja skor på Östra Torget och så småningom hyrdes en lokal på Kanalgatan, som kom att bli Eklöf Skoaffär AB.
Tillverkningen av skor växte och lönsamheten ökade. Man köpte upp Johan Löfqvist Skomanufaktur i Göteborg 1909-1910. Det är från denna tillverkare, som namnet Löfsko kommer. Namnbytet skedde när Carl Alfreds söner, Josef och Axel övertog ansvaret för tillverkningen. År 1911 valde man att samla sin tillverkning i Jönköping. 1920 köpte man upp Nordisk Skoindustri i Stockholm, Nordsko, vars tillverkning 1933 flyttades till Jönköping. Källa: avskrift av delar i artikeln Löfsko – skomode från Småland, utgiven av Gudmunds Gillet, årsbok 2014.

Folke Eriksson (konstnär)
Karl Gustaf Folke Eriksson, född den 9 februari 1913 i Stockholm, död den 18 maj 1992 i Jönköping, var en svensk tecknare, grafiker, skulptör, porträttmålare och uppfinnare. Han var son till polisen Edvard Eriksson och Amanda Andersson och från 1949 gift med Ingrid Marianne Söderström.
Eriksson var elev vid Otte Skölds målarskola åren 1933-1934 och studerade vid Kungliga Konstakademien 1934-1940 samt under studieresor till Frankrike och Spanien. I sin ungdom var han assistent åt muralmålaren Olle Hjortzberg. Han medverkade i samlingsutställningar på Svensk-franska konstgalleriet, Sveriges allmänna konstförening och Lidköpings konstförening.
Eriksson arbetade mest med figurmotiv i olja, grafik och mosaik, som illustratör illustrerade han Wilhelm Forsbergs Jag vill skriva för dig och Robert Louis Stevenson Den svarta pilen. Han konstruerade även sällskapsspel. Pärlspelet gav honom guldmedalj för nytt spelsystem vid den internationella uppfinnarmässan i Bryssel 1970. Eriksson var också en av upphovsmännen bakom sällskapsspelet Sjörövarön från 1955.
Folke Eriksson finns representerad på Moderna museet och Nationalmuseum i Stockholm samt i Statens konstråd, Gustav VI Adolfs samling, landsting, kommuner och privata samlingar.
Bland hans offentliga arbeten märks en al fresco målning för Statens hantverksinstitut och dekorationsmålning av Handelsbankens kontor i Nyköping, Saab-Ana, Linköping, Kungsängsskolan, Jönköping (sedermera nedmonterad), Dalvik, Jönköping, Folkets Hus, Huskvarna, Bankeryds Församlingshem, Stockholms stads Gatukontor, Hults kyrka, m.fl. Källa: Wikipedia.

Kommentarer är stängda