Nyarps gård

NYARPS GÅRD i Bankeryd – några nedslag i historien.

Nyarps gård har gamla anor. Redan på Gustav Vasas tid, närmare bestämt år 1557 nämns gården Nygiarp tillsammans med andra gårdar i Bankeryd i en tiondelängd (skattelängd) i Landskapshandlingarna för Småland. Någon närmare beskrivning av själva gården gjordes inte vid detta tillfälle.

Det s.k. Nordiska sjuårskriget mellan 1563-1570 kom att bli mycket kännbart för flera socknar i Jönköpingstrakten. 1567 tågade en dansk här med Daniel Rantzau i spetsen mot Jönköping. Man räknar med att c:a 80% av gårdarna härjades under uppmarschen. Många gårdar lades öde, så också i Bankeryd där även kyrkan brändes.

I fogderäkenskaperna för 1567 noteras: ”Bankeryd, Järstorp, Ljungarum, Sandseryd Sköfflade och Röffade aff fiend. anno 1567.”
Gården Nyarp klarade sig tydligen från att helt ödeläggas. 1571 finns notering om Nyarps gård i en skattelängd för Bankeryd gällande Älvsborgs Lösen. Skatten var en slags förmögenhetsskatt för att Sverige skulle kunna återköpa Älvsborgs fästning vid Göta älvs mynning, som danskarna tagit i kriget.

I skattelängden finns namnet Jöns på den förste kände brukaren av Nyarps gård samt en förteckning över gårdens beskattningsbara tillgångar. Vi får på så sätt veta att gården hade 2 lispund kopparföremål (c:a 17 kilo), 7 kor, 2 fyraåriga och 3 tvååriga nöt, 14 får samt 1 häst. Skatten för Jöns blev s:a 15½ mark.

I ett pergamentsbrev med skatteregister från Vasatiden från samma år återfinns Nyarp under frälsebönder (Nils Jonsons gods) tillsammans med nio andra gårdar i Bankeryd bl. a. Attarp.

Något senare, i 1576 års jordebok, får vi mera upplysningar. Nyarps gård finns nu noterad under rubriken Cronobönder och då med beteckningen torp, som vid denna tid motsvarade en egen gård på ett ¼ hemman som ägdes av Kronan. Jöns var alltså brukare av gården och betalade en årlig avgift den s.k. årliga räntan till kronan.
År 1610 har gårdens hemmantal värderats upp med hänsyn till avkastningen till ett ½ hemman. Ett värde som skulle följa gården under åren i fortsättningen.

1600-talet kom att innebära stora förändringar för Nyarp.

Gården blir ett ryttarehemman, där den förste namngivne ryttaren träder fram med namnet Olof. Hustrun heter Karin Arvidsdotter och dessa två kommer att utgöra ursprunget till en släkt som under lång tid framöver med olika inriktning kommer att bruka och även stå som innehavare av gården. År 1631 köper brukarna skatterätten till hemmanet Nyarp av kronan och fick då en ärftlig nyttjanderätt till gården, som i fortsättningen genom köpet betecknas som krono/skattehemman. De tidigare brukarna betecknas nu skattebönder.

I mantalslängden för år 1637 noteras nio ryttarehemman i Bankeryd ett av dem var Nyarp.

I slutet av 1600-talet organiserades dock hären om enligt det s.k. nya indelningsverket. Antalet ryttare minskade och Nyarp var inte längre ryttarehemman. Bankeryd representerades nu endast av en ryttare i Flaskebo rusthåll.

Under 1600-talet tillämpades i stor omfattning ett system med förläningar, ett slags förmåner, till högre ståndspersoner för t.ex. gjorda tjänster ofta i krig eller i många fall som en form av avlöning till Kronans tjänstemän.

En mottagare kunde t.ex. få rätt att uppbära kronans inkomster (skatter) från ett antal gårdar som förmån. Så var fallet med Nyarp under en period på 1600-talet. 1650 noteras Christina Ribbing för denna förmån i form av nådårsförläning som änka efter Riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm.

Från 1652 hade generallöjtnanten Israel Ridderhielm förlänats Nyarp som förmån troligen på exspektans d v s när tidigare avtal löpt ut. I och med Karl XI:s reduktion upphörde systemet med förläningar och Nyarp betecknas från år 1681 fördelshemman till Smålands kavalleri. Skatten gick med andra ord till kavalleriet.

1700-talet innebar på nytt förändringar för Nyarp. Gården blev nu ett hemman med faktorismide för tillverkning av vapendetaljer till Jönköping/Huskvarna gevärsfaktori.

I Generalmönsterrulla för faktoriet från 1710 är noterad på Nyarps gård beslagaren Arfved Olofsson, (son till gårdens ägare) samt låssmeden Isak Johansson med hustru. Dessa skulle följas genom åren av flera generationer smeder, mästare, gesäller och lärlingar oftast som pistol- och flintlåssmeder. Många av dem tillhörande samma släktkrets.

Två smednamn, Nyman och Nyander följer gården under åren framöver. De första som bär namnen är pistolmakare Lars Nyman, som blev mästare 1718 samt Anders Nyander mästare 1722, även han benämnd pistolmakare i skråböckerna.

Många av faktorismederna, särskilt låssmederna, var bönder med egen smedja/verkstad. De var väl ansedda och åtnjöt bygdens förtroende. I en handling i Häradsrättens protokoll från 1751 noteras: faktorismeden, äreborne, och konstförfarne Mäster Anders Nyander.

I en mönsterrulla för år 1753 som exempel noteras att Bankeryd totalt vid denna tid har 55 personer (mästare, gesäller och lärlingar), sysselsatta inom faktoriet.

Under 1800 talet fortsatte verksamheten på Nyarp med jordbruk och faktorismide.

Från 1870-talet får dock faktorismidet allt mindre betydelse i Bankeryd. Annan industriell verksamhet tar så småningom över, ofta på initiativ av någon med erfarenhet från arbetet inom faktoriet.

Den siste faktorismeden och mästaren på Nyarp hette Johan Peter Rydell gift med Susanna Nyman, dotter till gårdens ägare Olaus Nyman och hans hustru Susanna Ljung. Olaus var själv faktorismed, mästare och ålderman inom sitt skrå. Johan Peter och Susanna arrenderar först gården. Efter Olofs död 1863 blir man delägare för att slutligen bli ensamma ägare till gården år 1867.

På gården fanns två backstugor: Åkershult från år 1834 samt Nylyckan nybyggd 1861.

År 1864 kommer järnvägen till Bankeryd. Bansträckningen går bl. a genom Nyarps ägor. Förändringens vindar för den gamla gården har börjat blåsa.

1877 kunde Bankeryds station invigas efter diverse turer kring lämplig placering i landskapet. Gårdarna Attarp och Nyarp släpper gratis till mark till stationsområdet och själva stationshuset byggs i Nyarps SV hörn på gränsen mot Attarp. Banvaktsstugor har byggts längs linjen, bl. a två på Nyarps ägor. Lokaltåg börjar så småningom trafikera sträckan. Jönköping kommer plötsligt närmare.

År 1878 säljer makarna Rydell ett markstycke, som benämns Ryholm, vid det nya stationsområdet till sin blivande måg, handlanden Johan Johansson från Habo. Bostadshus byggs och år 1880 kan Johan och hustrun Jenny Amanda flytta in som nygifta. Lyckan blir kortvarig. Johan avlider redan 1886 i lunginflammation.

1891 gifter Jenny Amanda om sig med Bankeryds förste stationsinspektor Karl Magnus Carlsson, som blivit änkeman, och flyttar med sina barn till stinsbostaden. Flera avstyckningar vid stationsområdet från Nyarps marker sker vid denna tid med namn som Rydala, Nyaryd, Nerebo och Eriksdal.

Intresset för Nyarp och närheten till stationen har börjat. När det nya seklet tar sin början tar tomtförsäljningen fart. Bostäder (villor) byggs, först som sommarbostäder och sedan som permanenta villor. Industrier etablerar sig vid stationsområdet. Landsbygd blir tätort. Ett stationssamhälle tar form.

1892 säljer makarna Rydell Nyarps gård, ½ mtl. krono/skatte, till kapten Ludwig Broomé och hans hustru Ellen från Stockholm. Broomé var kapten vid Väg- och Vattenbyggnadskåren och var engagerad i järnvägsbygget Jönköping – Falköping och på så sätt väl orienterad i området. (Sjöåkra gård hade redan tidigare förvärvats av Broomé). Broomé insåg säkert möjligheten till framtida exploatering av området. Jordbruket drivs nu med arrendator.

1900 säljer dock makarna Broomé Nyarps gård till tidigare ägaren av Attarp, Gustaf Johansson i Dalskog. Samma år avstyckas en fastighet från Nyarps mark öster om stationsområdet benämnd Anneborg. Köpare Herman Engström, Jönköping, som tidigare förvärvat en angränsande fastighet, Nyaryd.

1903 säljer Gustaf Johansson gården till juveleraren Johan August Johansson från Jönköping.

1906 startar Herman Engström AB Klosters fabriker på den tidigare inköpta marken öster om stationsområdet för tillverkning av takpapp, oljad förhydningspapp m.m. Företaget hade sitt ursprung i Jönköping men flyttades nu till Bankeryd.

1908 köper tandläkare Axel Jonsson, Jönköping, Nyarp av J. A. Johansson, där huvudbyggnaden används som sommarbostad.

1916 flyttar metallfabriken AB Bröderna Miller sin verksamhet till mark avstyckad från Nyarp väster om järnvägen och stationsområdet. Tillverkningen bedrevs tidigare i Prinseryd.

1918 köper AB Motorplogen June gården av Axel Jonsson som dock får fortsätta att disponera huvudbyggnaden till 1923.

1922 flyttar Penselfabriken Perfect sin verksamhet från Fiskebäck i Habo till en avstyckad tomt från AB Bröderna Millers fabriksområde.

1924 köper lantbrukare Claes Eriksson och hans hustru Ester Nyarps gård av AB Juneverken.

Ett flertal villatomter avstyckas på Nyarps marker ovanför järnvägen under 1920-, 1930- och 1940-talen.

Under 1900-talet fram till 1940-talet har stenindustri med olika inriktning och innehavare funnits i Nyarpsbergen. Fasadsten för byggnation, gatsten och makadam är exempel på sten i olika former, som huggits där. Spår av verksamheten syns än i dag i landskapet.

Claes Eriksson föredrog att bo i ”arrendator bostaden”. Gårdens huvudbyggnad hyrs i stället ut, till olika verksamheter bl. a. pensionatsrörelse, (frk. Piltz) och under krigstiden 1939 -1945 till militärförläggning under en tid.

1948 såldes huvudbyggnaden på gården med tomtmark till makarna Sigrid och Holdo Ramnebo, som byggde om huset och bodde där till 1952 då Sigrid Ramnebo öppnade pensionatsrörelse i byggnaden under namnet Ramnegården.

Under 1950-talet och framåt avstyckas allt fler villatomter. Gårdens brukade mark krymper allt mer, jordbruket försvinner och villabebyggelsen klättrar allt högre upp i Nyarpsbergen och hösten 1964 köper Bankeryds Kommun Nyarps gård. 1971 blir Bankeryd en del av Jönköpings kommun.

1983 river man Ramnegården och 1985 stod nya radhus/grupphus färdiga för inflyttning på den gamla pensionatstomten med adress Lillsvängen 1 – 81. Arrendatorsbostaden på Nyarp blir en av de många villorna på Nyarp, nu med adress Lillsvängen 6.

Ryttarnas, faktorismedernas och jordbrukarnas Nyarp är nu borta och återfinns idag endast i form av fastighetsbeteckningar och namn som Nyarpsgatan, Nyarpsskolan och Nyarpsstugan i tätorten Bankeryd.

Nils Lundqvist 2013-11-29.

(Illustrationer enligt Klas-Peter Suneson)