Laxfisket Sjöåkra 2:1

År 1996 fick föreningen i gåva av Jan Graab, en fastighet benämnd: Sjöåkra 2:1. Laxfiske
Fisket är beläget mellan fastigheterna Horstorp 1:45 och Sjöåkra 1:2 i Lillån. Fiskerätten har ingen areal men är formellt upptagen till 1 kvadratmeter. (Underrättelse från lokala skattemyndigheten).

Historik
I Lillån har det fiskats lax i århundraden. Laxfisket i Lillån omnämns redan 1549.
Under 15- och 1600-talen fanns flera fasta fiskeplatser. Vid den här tiden ägde kronan laxfisket i Sjöåkra. Från Vätterns mynning och upp till Bankeryds nuvarande prästgård, fanns vid slutet av 1700-talet 28 fasta fisken. Av dessa hörde fem till Sjöåkra mellan Horstorp 1:45 och Sjöåkra 1:2 – från Sjöåkradammen – Junedammen nedströms till Vätterns mynning.
Dessa var kronofisket till Sjöåkra, Osfisket till Attarp och ytterligare tre fisken till Sjöåkra.

1707 anhöll Per Larsson i Ekeryd hos Tingsrätten att få bygga sig ett fiske i Lillån.

I en svarsskrivelse från Nils Alin, kyrkoherde i Järstorp till Biskop Olof Wallquist från den 27 september 1791, noteras bl.a. …”Något om Lillån: Jag känner ingen ström som bucktar som lillån, hon rinner fram och tillbaka continuerligen tills hon faller i Wettern wid Sjöåkra. I den lilla strömmen fångas ganska mycket Wetterlax. Och är Crono fisket wid Sjöåkra på Indelning till öfversten wid Jönk. Regemente skattar1/2 ta lax….”(Gudmundsgillets årsbok 1952).

Under 1800-talet (1825 och 1877) finns i Jordeböckerna noteringar om laxfisket för Sjöåkra.
På 1870-talet förvärvar Löjtnant Ludvig Broomé Sjöåkra gård inklusive laxfisket. 1883 byggdes Sjöåkradammen. (Ritning av förste lantmätaren J.A. M. Lindeblad) Broomé var ansvarig för järnvägsbygget Jönköping-Falköping. 1903 köper Johan Gustaf Sandwall Sjöåkra gård av Broomé. Gården skulle bli en mönstergård. I anslutning till dammfästet anlades i början av 1900-talet ett elkraftverk med likström för gården Sjöåkras behov.

År 1917 startades företaget Motorplogen June. Dammanläggningen och kraftverket byggdes för att ge fabriken elkraft, från början var det likström. Senare byggdes anläggningen Elkraften från det befintliga kraftverket räckte inte till. Därför byggdes dammanläggningen och kraftverket ut och nu fick man växelström. (Ritning av Gillis Hansson). Under 1920-talet går Juneplogen AB i konkurs. Sjöåkra gård med fastigheterna Oset och Fiskaretorpet säljs. Vid försäljningarna undantas en remsa om 2 m på bägge sidor om ån för att säkra vattenrätten vid bruket av Sjöåkradammen.

1950 säljer Juneverken AB till Domneåns Kraft AB, fastigheten Sjöåkra 1:2 Kraftstation,
Sjöåkra 2:1 Laxfiske, Attarp 2:161 och Horstorp 1:45.

1975 överlåter Domneåns Kraft AB fastigheten Sjöåkra 2:1 Laxfiske, till Jan Graab.
1985 och 2004 har fisket registrerats av Riksantikvarieämbetet som fornläming nr 107:2 i Bankeryds socken. Koordinater: N 6414431 E 448593 (SWERF 99) eller X641264 – Y1400789 (RT90).

Den 16 januari 1993 larmades Räddningstjänsten om att Junedammen brustit. Stora delar av dammfästet, tillsammans med en nyanlagd laxtrappa var bortspolat. Resterna av det sönderspolade dammfästet till Junedammen, tas bort och ersätts 1994 med en gång/cykelbro.
Därmed försvann Sjöåkra-Junedammen och på platsen återgick ån till sin ursprungliga fåra.

På 1920-talet byggde Erik Räf på gården Attarp, ”Attarpsdammen” med ett mindre kraftverk för att förse gården med elektricitet. Dammen brast på 1940-talet och Lillån återtog sin ursprungliga fåra. Dammen låg ca 350 meter söder om den damm, som byggdes under åren 1969-70 med dammfäste och med gång/cykelväg vid Backgatan. Genom den fördämningen återskapades Attarpsdammen. I anslutning till dammfästet byggdes 2005 en naturanpassad vattenväg för laxen. Det är ett s.k. omlöp vilket är en stensatt åfåra, som slingrar sig upp till dammen.
Lillån har numera återigen fritt flöde från Vättern, förbi Månseryd och Lalleryd. Ån har sin upprinnelse i källflödena i naturreservatet Skams hål i trakten mellan Toveryd och Rustorp norr om Hallbystugan samt i trakten vid Drösphultagölen och Tranebo.
Skams hål är också en av Riksantikvarieämbetet registrerad fornlämning: Järstorps socken nr 71:1.
Samtliga bäckar rinner samman söder om Lalleryd. ( Jfr. Vätternvårdsförbundet ”besöksmål vätterbäckar”).

Öringynglen växer upp i Lillån under två år innan de på våren vandrar ut i Vättern. Efter två till tre somrar i Vättern återvänder de som vuxna lekfiskar på 1-4 kg.(Bankeryds Natur sid 11).

Den 10 januari 1996 överlåter civ.ing. Jan Graab fastigheten Sjöåkra 2.1 Laxfiske, till
Bankeryds Hembygdsförening. Lagfarten daterad 24 januari 1996.

Berättelser och minnen

Klas-Peter Suneson har redigerat sin farfars Algot Stylvig Sunesons manuskript

By och bygd Folk och fä
Bankeryds socken
1900-1940

Härur har följande urval med bäring på fisket hämtats.

Oset
Oset är kronans fiske för vilket särskild kolumn i mantalslängden finnes och för vilket erlades särskild skatt. Det hette ”Attarp med kronans fiske Oset”, eller ”Sjöåkra med kronans laxfiske Oset”. För laxfisket var en fördämning anlagd med spång över ån. Häri var inbyggd laxkista, som när laxen eller ålen gått in, med lucka avstängdes från vatten. När jag såg anläggningen var det mesta förfallet.

Förr gick laxen in i åmynningen vid Sjöåkra i så täta stim att man att man kunde gå över ån på laxryggar. Kom folk dit, när laxen gick upp, vart det till att plumsa i ån och kasta upp laxar fångvis med båda händerna. Kränga av skjortan och ta den som säck för hemforsling av fångsten, vilket praktiserades.

Kalle Appelberg har berättat för mig att han som pojke kom till Oset med frukost till de fiskande i ottan, bland dem hans far. Kalle Appelberg slängde med håven och fick fäste i åbotten, som han trodde. Det var istället så många laxar att tre man hade att göra med håven att dra den iland. Då de fick upp håven ovan vattnet, sprack den av tyngden. Då sparkades laxarna in i en hölja bredvid ån. Höljan var en sump för räddning av fångst så där hastigt påkommen.

Det låg en stuga i åkanten, Fiskartorpet med ”feskarn”, en utlevad gubbe. Augusta Sköld, född Appelberg, hade kommit till fisket en annan gång i samma ärende, med mat till fadern vid fisket. Fiskargubbens soffa i kammaren var full av nyfångad lax ”som välvde sig i soffan”.

Minnen från 1950-talet

Leif Claesson (*1932) berättar (i juni 2012) att häftigt regn gjorde att det blev bra fiske i Lillån. Vattnet kallades då för ”ödavatten” på grund av att det blev grumligt av jord m.m. Det följde också med mask och andra godsaker till öringen. Då passade man på att fiska med spö. Fisken såg oss inte när vattnet var grumligt. Vi fiskade också på natten när vattnet var klart. Vi tillverkade revar med krok, som vi agnade med daggmask. Vittjade gjorde vi på morgonen och det blev många fina bäcköringar (Salmo trutta fario).

Vid Junedammsfästet fanns en laxtrappa. Där var det ett stort nöje för mig och unga grabbar att fiska. Man smög sig ner på kvällarna utrustad med huggkrokar och ställde sig utmed laxtrappan. När det kom en lax (Salmo salar) så rycktes den upp med kroken.

Vid ett tillfälle hade samhället polis fått nys om vad som pågick, så han smög sig ner mot grabbarna som inget märkte. En av grabbarna sade: här kommer en stor jäkel den tar jag! Då sade polisen som stod alldeles bakom honom: och jag tar dig! Så blev det inget mer fiske den kvällen. Grabbarna flydde åt alla håll. En av grabbarna gick det riktig illa för. Han trampade i en tunna med tjära, så han fick tvätts med lösningsmedel halva natten.

Det förekom också att en och annan dagen efter en lyckad krokfångst stod och sålde lax vid det så kallade ”Knäppet” i centrum av samhället.

Sen Attarpsdammen blev till, har det visat sig att det även finns kräftor som vandrat upp ganska långt i Lillån. Jag tyckte det var trevligt när Lillån slingrade sig fram mellan albuskarna innan dammen blev till. Då kunde man stå och titta på stora stim ”ärlingar” Elritsa (Phoxinus phoxinus), med flera hundra fiskar i ett stim. Det är möjligt att det finns ”ärlingar” längre upp i ån men jag har aldrig sett till några vid kyrkbron, där fisken stod i stora sjok förr.

Man ska inte glömma de stora mörtstim (Rutilus rutilus), som lekte i Lillån! Det fanns de som spände ett nät över ån. Sen kom det en kille som jagade in mörten in nätet med en lövruska. Mörten skulle användas vid kräftfiske. Det berättas om en gubbe, som på midsommarnatten fick för sig att han skulle simma över Junedammen, rejält överförfriskad. Jodå, han tog av sig kläder och skor och lade på strandkanten. Sedan simmade han över dammen och tillbaka. Glad i hågen tog han därefter fram en plunta och utropade en skål för Junedammen.

Det har ju flera gånger förekommit giftutsläpp som dödat mycket fisk i ån, men efterhand har fisken återhämtat sig.

Ovanstående historik, berättelser, minnen och bild har tagits fram av Forskargruppen i Bankeryds Hembygdsförening under år 2012.
Per-Olof Ringquist
Nils Lundqvist
Foto: Per-Olof Ringquist

Skams hål, skam.jpg
Lillåns källflöde vid Skams hål i Järstorps socken. (Fornlämning raä nr 71:1 i Järstorps sn) Skams hål är också namn på ett naturreservat.

Kommentarer inaktiverade.